Erika Gunnars

Ligger i en främmande säng som blivit min i mitt rum med kakel ugn och ett piano i en stor villa på 170 kvm i Svartbäcken.  Allt känns väldigt främmande men ändå så ordinärt, så vanligt, så mitt. På väggen hänger de kläderna jag hunnit packat upp uppradade och fina och redo att bli burna. Resväskor, gitarrer, kartonger och annat plock överallt. Saknar mina grejer, mina föremål, mina minnen som ligger i en mörk lägenhet i Flogsta men snart är de här hos mig igen. Snart bor jag här på riktigt i en villa i Svartbäcken med fem vänner.

Läste på Annas blogg om Håkans spelning på WOW och jag säger bara; VARFÖR VAR JAG INTE DÄR!?

Har avslutat min sista arbetsdag på ornässtugan med lugn och bra visningar. Imorgon klockan 13.53 lämnar jag borlänge för andra gången för finaste Uppsala. Jag längtar och på eftermiddagen kommer jag andas in uppsalas underbara luft och ta en öl på någon härlig nation. Imorgon är jag tillbaka igen.

Sista helgen i Borlänge nu innan jag ger mig iväg för en ny termin, en höst, en vinter, ett bra halvår i Uppsala. Jag längtar verkligen tills på onsdag samtidigt som det gör ont att lämna alla igen. Igår hade vi personalfest och sa hej då till varandra eftersom nästan alla ska till åt andra håll nu i höst. Imorgon fyller min fina vän Linda år och det betyder firande ikväll samt en avskedsfest på det eftersom hon lämnar Borlänge för andra gången. Örebro. Vi växer upp och går vidare nu.

För några dagar sen kom det en man till jobbet och intervjuade mig för sverigerunt, tycker ni ska gå in och lyssna lite. Lyssnade precis själv och jag trodde verkligen inte att jag lät så när jag pratade haha. Skoj! (jag är med i runndagarna som går varje dag den här veckan eller något sånt)
http://www.sverigerunt.eu/tabla.html

Det ska bli ett nöje att besöka monki i september och shoppa lite.


(skulle egentligen kunna slänga in hela höst kollektionen)

Jag måste andas, tänka, inte stressa. Migrän helvetet förstör mitt liv som vanligt, men nu ska jag andas och stå emot.

Att sitta bredvid någon man har varit så fruktansvärt kär i att hjärtat gör ont och inte känna något längre är underligt. Och sedan känna att en människa man sårat och blivit sårad av kan bli ens vän igen efter allt man gått igenom är underbart. Livet går verkligen vidare till det bra ibland.

Hängmatta, ett glas vin med fint sällskap, en park med vin drickandes direkt ur flaskan, fullsatta uteserveringar, dans på olika dansgolv med samma ansikten och ett avslut med pizza och en alldeles för varm säng. Min näst sista lördag i borlänge. Jag är nöjd.

Jag har nog haft världens tråkigaste blogg den här sommaren, förlåt för det men det händer så mycket nu, antingen jobbar jag eller så är jag ute på äventyr med vänner. Har inte riktigt tid för datorn nu på sommaren. Men snart är det höst och grått igen i fina uppsala och då ska jag bli duktigare, bättre och livligare på bloggen, istället för på gatorna i min gamla stad.